Somaliska språket • Af-Soomaaliga

Lite om somaliskan
Litteratur om somaliskan
Andra länkar • Other links
OromoSidamoAfar

Afmaal Somali-English Dict.
Qaamuuska Af-Soomaaliga
Lexins elektroniska ordbok
Somali-English-Italian Dict.
Dizionario somalo-italiano
Kort somalisk-svensk ordlista
Kort somalisk grammatik

Läroböcker • Courses
Beginning Somali
La soco Af Soomaaliga

Digitalised school books

Läseböcker • Readers
Fasalka 1aad
Fasalka 2aad
Fasalka 3aad
Fasalka 4aad

PLAY TV
Indiska oceanen
(UR till 30/9)

Halve Somalia ønsker å flykte
(NRK 2012)

Det lysner i Somalia
(NRK 2012)

Somalisk litteratur
(NRK 2010)

Saynab Mohamud om boka si
(NRK 2008)


Tidningar • Newspapers
TV-kanaler • TV channels
Radiostationer • Radio stations
Musik

KONTAKT • CONTACT
mail@morgannilsson.se

PAGEVIEWS SINCE MAY 2012
free counter

UNIQUE VISITS SINCE MAY 2012


Lite om somaliskan

Det somaliska språkets struktur skiljer sig inte så oerhört mycket från svenskans struktur som man kanske skulle tro. Somaliskan hör ju till samma stora språkgrupp som arabiskan, och dessa språk skiljer sig inte så diametralt från de indoeuropeiska språk som talas i Europa.

Det mest spektakulära med somaliskan är kanske att prepositioner inte står framför det ord i satsen som svenskar tycker att det hör ihop med. I stället samlas alla prepositioner i hela satsen ihop och smälter ihop till ett ord som placeras framför predikatsverbet, t.ex. Hasan jag bok affären tilli köpte. Dessutom finns det bara fyra sådana prepositioner: i/på, till/för, från/av, med. Andra förhållanden måste uttryckas med preposition + substantiv, t.ex. i närheten av (= nära), på baksidan av (=bakom) etc. Detta gör förstås att det kan vara lite lurigt för somalisktalande att lära sig använda ordföljd och prepositioner rätt i svenskan.

Nedan följer en kort beskrivning av grunderna i somaliskans struktur. Om du saknar något i beskrivningen nedan så får du gärna kontakta mig. Det skulle inspirera mig att komplettera och utveckla texten vidare.


Släktskap

På lite håll är somaliskan släkt med språk som arabiska, hebreiska, amhariska, tigrinja, hausa och berberspråk, vilka alla hör till de afro-asiatiska språken. Somaliskans nära släktingar finns i gruppen kusjitiska språk, där de fyra största språken är oromo (ca 25-30 milj.), somaliska (ca 12-18 milj.), sidamo (ca 2 milj) och afar (ca 1,5 milj.). Oromo har ungefär lika många talare som igbo, fula, amhariska och yoruba. I Afrika är det bara de tre språken arabiska, swahili och hausa som har fler talare än de föregående fem, medan somaliskan får antas komma på tionde plats, efter den aningen större malagassiskan.


Ordförråd

Ordförrådet består till en betydande del av förhållandevis tidiga lånord från arabiskan (t.ex. akhriyaa läser, askari soldat, jawaab svar, kursi stol, laakiin men, moos/muus banansariir säng, su’aal fråga), liksom en del ord från persiskan, t.ex. baraf is < pe. barf (snö), baqshiish dricks < pe. bakhshesh (gåva), doorbin kikare < pe. durbin, neyruus nyårsfest < pe. noruz, och swahili, t.ex. yaambo hacka. En hel del mera sentida ord har lånats framför allt från engelskan, t.ex. baaskiil cykel < en. bicycle, bas buss < en. bus, kabadh skåp < en. cupboard, men till viss del även från italienskan, t.ex. jallaato glass < it. gelato, bumbeelmo grapefrukt. Naturligtvis finns också ett mindre antal lån från flera andra språk.


Uttal

Man kan lyssna på bokstäverna i det somaliska alfabetet på Skolverkets hemsida genom att klicka på respektive bokstav. Följande skillnader mellan svenskt och somaliskt uttal är särskilt viktiga att känna till:


Det somaliska alfabetet

Lägg på Skolverkets hemsida även märke till ordningsföljden på bokstäverna i alfabetet. Den sammanfaller med ordningföljden i det arabiska alfabetet. Detta betraktas som den officiella ordningsföljden i det somaliska alfabetet. Trots det följer man väldigt sällan denna ordningsföljd. Man gör det nästan bara när man skall ställa upp alfabetet eller numrera t.ex. punktlistor med hjälp av alfabetet. Ordböcker och andra typer av register sorteras normalt enligt samma ordningsföljd som tillämpas i de flesta andra språk med latinskt alfabet.


Skrift och stavning

Somaliskan har historiskt sett skrivits med både latinsk och arabisk skrift samt ett par särskilda somaliska skriftsystem, framför allt ett som kallas Osmania. Detta unikt somaliska alfabet återges på bild här intill.

Det officiella beslutet att somaliskan skall skrivas med den nuvarande latinska skriften fattades av den somaliska regeringen 1972, samtidigt som man beslutade att man skulle använda somaliskan inom administration och utbildning i stället för arabiskan eller de tidigare kolonialspråken, engelska och italienska. Situationen i Somalia har dock sedan dess inte varit sådan att organiserad språkvård har kunnat bedrivas i någon större omfattning. Därför finns ingen egentlig reglering av stavningen, utan vissa normer har helt enkelt etablerat sig av egen kraft. Inom ramen för dessa mer eller mindre etablerade normer finns det ett betydande utrymme för variation i stavningen. Detta gör i sin tur att begreppet "stavfel" inte kan användas på samma sätt i förhållande till somaliskan som när man talar om mera etablerade skriftspråk, utan snarare måste man många gånger tala om mera vanligt förekommande respektive mindre vanligt förekommande stavningssätt. Framför allt är dubbelteckning av bokstäver något som man ofta inte är konsekvent med.


Genus

De somaliska substantiven indelas i två genus: maskulina resp. feminina ord.
Ord som betecknar män är maskulina, medan ord som betecknar kvinnor är feminina.
Vidare är ord som i sin grundform slutar på -e maskulina, medan ord på -o är feminina.
Även de flesta ord som slutar på -ad är feminina.
I övriga fall måste genus läras in från ord till ord.


Bestämd artikel

Precis som i svenskan lägger man i somaliskan till bestämd artikel som en ändelse efter substantivet.
För maskulina ord är ändelsen -ka i singular, t.ex. af språk, afka språket.
För feminina ord är ändelsen -ta i singular, t.ex. maalin dag, maalinta dagen.
Dessa båda ändelser förändras dock ofta en aning beroende på det sista ljudet i ordet som ändelsen läggs till. Det handlar om vissa generella regler i somaliskan för förändringar av ljud som hamnar intill varandra.
Den maskulina bestämda artikeln förekommer som -ka, -ga, -ha eller -a.
Den feminina bestämda artikeln förekommer som -ta, -da eller -sha.


Plural

De flesta ord bildar plural med ändelsen -o, t.ex.
Ett mindre antal korta maskulina ord bildar plural genom att lägga till -a- och sedan upprepa den sista konsonanten, t.ex. af ett språk, afaf flera språk, miis ett bord, miisas flera bord.
Maskulina ord som i singular slutar på -e har plural som slutar på -ayaal, t.ex. aabbe far, aabbayaal fäder.
Feminina ord som i singular slutar på -o har plural som slutar på -ooyin, t.ex. hooyo mor, hooyooyin mödrar.


Kasus

I somaliskan finns nästan inte någon böjning i kasus. Den enda kasusändelse som egentligen finns är en särskild ändelse för att markera satsens subjekt: -u i st.f. -a i den bestämda artikeln och -i i övriga fall. Ordens grundform används i alla andra funktioner. Om subjektet består av flera ord sätts ändelsen dessutom bara på det sista av de ingående orden, t.ex.
Diinku wuu yimid. Sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan han kom.)
Diinka yari wuu yimid. Den lilla sköldpaddan kom. (eg. Sköldpaddan lilla han kom.)
Diinka iyo masku way yimideen. Sköldpaddan och ormen kom. (eg. Sköldpaddan och ormen de kom.)


Adjektiv

Adjektiv placeras efter det substantiv det syftar på, t.ex. cusub ny i buug cusub en ny bok. Adjektiven böjs nästan inte alls. Den enda böjning som förekommer är en pluralform som bildas genom att den första stavelsen dubbleras, t.ex. cuscusub nya. Det är inte helt obligatoriskt att använda denna pluralform. Den används mest vid korta och förhållandevis frekventa adjektiv.

Somaliskan har förhållandevis få adjektiv. I stället används ofta substantiv som bestämningar till andra substantiv, t.ex. tuke tuug ah en tjuvaktig korp (eg. korp - tjuv - (som) är).

Däremot har somaliskan participformer av verb som kan användas som adjektiv på ungefär samma sätt som i svenskan. Sådana particip slutar på -an, t.ex.


Komparation

Somaliskan komparerar inte adjektiv med hjälp av ändelser, utan med hjälp av framförställda prepositoner. Komparativ bildas med ka av, från, än, medan superlativ bildas med ugu till+i, t.ex. weyn stor, ka weyn större, ugu weyn störst.


Räkneord

I sammansatta räkneord placeras vanligtvis entalen före tiotalen, som på tyska, danska eller norska, men den svenska ordningsföljden är också fullt möjlig. Talen från 11 till 19 bildas på precis samma regelbundna sätt som högre tal, alltså motsvarande ett-och-tio, två-och-tio... precis som ett-och-tjugo, två-och-tjugo...

Efter räkneord står maskulina substantiv alltid i singular medan en stor del av de feminina har en särskild "räkneordsform" med tillägg av ändelsen -ood. Den vanligaste pluraländelsen är annars -o för både maskulina och feminina substantiv.


Ordningstal

Ordningstalen bildas helt regelbundet av grundtalen med ändelsen -aad, t.ex. kow ett, kowaad första, laba två, labaad andra.


Pronomen

Somaliskan kräver nästan alltid att ett substantiv som är subjekt dessutom "dubbleras" med ett motsvarande personligt pronomen. Samma konstruktion är faktiskt inte alls ovanlig i vardaglig eller dialektalt färgad svenska, t.ex. Min bil den har gått sönder så min dotter hon måste ta bussen idag.

De vanligaste obligatoriska obetonade subjektspronomenen är
aan jag/vi (exkl. den tilltalade)
aynu vi (inkl. den tilltalade)
aad du/ni
uu han/den/det
ay hon/den/det/de

Om man vill vara extra tydlig finns det även möjlighet att använda de särskilda pluralformerna:
aannu vi (exkl. den tilltalade)
aydin ni

Observera att somaliskan i 1 person plural skiljer mellan pronomen som exkluderar den tilltalade och pronomen som inkluderar den tilltalade.

Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som subjekt i satsen finns det särskilda betonade substantiviska subjektspronomen.
anigu jag
adigu du
isagu han, den, det
iyadu hon, den, det
annagu vi (exkl.)
innagu vi (inkl.)
idinku ni
iyagu de

Dubblering med korta obetonade subjektspronomen krävs precis som för alla andra substantiviska subjekt, t.ex. Idinku waa aad na caawinteen. Ni hjälpte oss.


Objektspronomen

De vanligaste obligatoriska obetonade objektspronomenen är
mig  
ku dig
na oss (exkl.) 
ina oss (inkl.)
idin er

Somaliskan har inga objektspronomen i tredje person, dvs. motsvarigheter till honom, henne, den, det, dem, när dessa ord utgör objekt i satsen.

Detta gör också att prepositioner många gånger står "nakna", eftersom det saknas pronomen, t.ex. kan alltså u till utifrån sammanhanget även tolkas som till honom, till henne, till den, till det eller till dem.

Om man särskilt vill betona ett personligt pronomen som objekt i satsen används de särskilda betonade substantiviska pronomen ovan, men då utan subjektsändelsen -u. I stället används basformen som slutar på -a, t.ex. Cali aniga baa uu i arkay. [Cali - jag - betoning - han - mig -såg] Ali såg mig. / Det var mig Ali såg. 


Reflexivt pronomen

Somaliskan har ett reflexivt pronomen, is sig, t.ex. Wuu is dilay. Han tog livet av sig. (eg. Han sig dödade.)


Verb

Somaliska verb böjs precis som verb i de flesta europeiska språk i första, andra och tredje person singular och plural. Dessutom har man i tredje person singular olika former för maskulinum och femininum.


Personändelserna

Näst intill alla verb har samma böjningsändelser. Även olika tempus- och modusformer har i grund och botten ändelser som bildas på ett likartat sätt. Endast de fem verben vara, finnas, känna, komma, säga böjs på ett mindre regelbundet sätt, delvis med hjälp av prefix.

äter åt skulle äta
jag -V cunaa cunay cuno
du -tV cuntaa cuntay cunto
han -V cunaa cunay cuno
hon -tV cuntaa cuntay cunto
vi -nV cunnaa cunnay cunno
ni -tVn cuntaan cunteen cuntaan
de -Vn cunaan cuneen cunaan

I ändelserna ovan betecknar V en vokal. Denna vokal är olika beroende på om verbet står i presens, preteritum (imperfekt) eller konjunktiv. I presens är vokalen -aa/-aa-, i preteritum -ay/-ee-, i konjuntiv -o/-aa-. Vokalen före snedstrecket används sist i ord, medan vokalen efter snedstrecket används före konsonant, dvs. i 2 och 3 person plural.


Passivum

Somaliskan har inte något passivum. Däremot har man ett obestämt subjektspronomen la man som är mycket frekvent och kan användas med ungefär samma effekt som passivum i andra språk.


Prepositioner

Somaliskan har egentligen bara fyra prepositioner: u till, ku i, på, ka från, om, la med.

Dessa prepositioner placeras inte framför det substantiv eller pronomen som en svensk upplever att de hör samman med. I somaliskan placeras alla prepositioner alltid före satsens verb. Sedan är det upp till var och en att räkna ut vilka syftningar som avses. (Detta kan sannolikt medföra vissa svårigheter för somalier att placera prepositionerna på rätt plats i svenskan.)

I övrigt används också olika substantiv som fungerar ungefär på samma sätt som svenska prepositioner. Många gånger kombineras dessa substantiv med någon av de fyra enkla prepositionerna, t.ex.


Satsperspektiv


Ordföljd

En somalisk sats är innehåller fört och främst en satskärna med fixerad ordföljd. Denna satskärna innehåller satsens predikatsverb och vissa grammatiska småord. Förutom satskärnan kan det finnas ett antal nominalfraser som fritt kan placeras kring den fixa satskärnan. Hur nominalfraserna placeras avgörs av det betydelsemässiga sammanhanget och textens uppbyggnad, inte av grammatiska regler.

Ordföljden i satskärnan är i grova drag 1) objektspronomen, 2) prepositioner, 3) adverb, 4) negation, 5) infintiv, 6) finit verb. Som satelliter till denna satskärna ansluter som regel även satstypsmarkör och subjektspronomen, men deras placering är inte helt fast, utan beror delvis på typ av sats.

Nominalfraserna som placeras fritt i förhållande till satskärnan har internt en fast struktur med ordföljden
1) substantiv,
2) suffigerad bestämd artikel,
3) (possessivt) personsuffix,
4) demonstrativt suffix,
5) adjektivattribut,
6) genitivattribut,
7) satsattribut,
8) subjektändelse,
9) fokusmarkör.


Sidan är skapad av Morgan Nilsson.